Jag, Marie,  kallar mig fortfarande för tjej, fast jag är född på första halvan av 60-talet. Gift med Hans och har vuxna söner med respektive, samt ett underbart barnbarn.

 När det gäller hundsidan, och då framför allt collie, så har jag varit SBK trogen sedan 1978. Började faktiskt min "tävlingskarriär" med mina föräldrars lilla Cavalier King Charles Spaniel.

I början av 80-talet köpte jag min första collie. Sedan dess är jag fast för rasen, men förstod samtidigt att det fanns vissa brister i mentaliteten hos en del individer. Collie-klubben var tidigt ute med "projekt mentalbeskrivning", som det hette då, och jag hakade på och blev mentalfigurant och testledare. 1992 blev jag mentalbeskrivare, och har sedan dess varit verksam som beskrivare. Det är fortfarande roligt att vara ute och beskriva, man får se en massa olika raser och lär sig jätte-mycket. 

Jag är utbildad instruktör inom SBK sedan 1986.

Jag är aktiv i Södra Svealands La av Svenska collieklubben, för närvarande som kassör.

När det gäller "hunderiet", så är det främst brukset jag brinner för. Vi tränar och tävlar i både spår och sök, men även lydnad och rallylydnad. Det blir också lite fårvallning emellanåt, något som är så himla roligt men också väldigt tidskrävande.  Vallningen  gör en införstådd på hur viktigt det är med exteriören hos våra hundar. Att de är korrekt byggda och välvinklade är inte bara för att se snygga ut, utan har stor betydelse i djurhagen.

Att delta på någon utställning emellanåt är kul, men inte blodigt allvar för mig.

Skulle det bli någon tid över mellan hund-aktiviteterna, så tar jag gärna mannen och hundar med ut i båten, eller en tur med husbilen, där vi försöker bara slappa och koppla av. Blir det sen lite skidåkning på vintern också, så är det fullbordat.